Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen: Våld mot kvinnor måste bekämpas effektivare
Kvinnor måste skyddas effektivare mot våld. Enligt biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen bör man i Finland snabbt bereda lagändringar så att myndigheternas verksamhet motsvarar de internationella förpliktelser som är bindande för Finland.
Biträdande justitiekanslern konstaterar att våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett strukturellt människorättsproblem som orsakar en chockerande mängd mänskligt lidande och smärta.
Hot om våld identifieras inte
Biträdande justitiekanslern undersökte myndigheternas förfarande i ett fall där en kvinna mördades av sin före detta pojkvän. Under året före mordet hade mannen hotat och förföljt kvinnan och upprepade gånger brutit mot det besöksförbud som domstolen meddelat. Kvinnan hade gjort flera polisanmälningar om saken.
Biträdande justitiekanslern konstaterade i sitt avgörande att polisen hade kännedom om ett flertal bakgrundsfaktorer som enligt forskning kan förutse våld. Polisen lyckades inte göra en helhetsbedömning av den information som fanns till hands och av riskfaktorerna. Ingen systematisk bedömning gjordes om risken för våld och ingen plan för hanteringen av offrets säkerhetsrisker utarbetades. Poliserna som behandlade kvinnans ärende fick anmärkningar om sitt förfarande av biträdande justitiekanslern. En förundersökning gjordes i ärendet, men slutligen fanns inte förutsättningar för att väcka åtal.
I brott som riktar sig mot den personliga säkerheten bör skyddet av offret vara en central fråga. Expertgruppen GREVIO, som övervakar genomförandet av Istanbulkonventionen (Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet), har redan tidigare uppmanat Finland att göra lagstiftningsändringar för att utveckla riskbedömningsförfarandet. Även biträdande justitiekanslern har redan tidigare uppmärksammat genomförandet av kraven i Istanbulkonventionen. Kvinnans tragiska öde visade på allvarliga brister i vårt straffrättsliga system. Offer för våld i nära relationer får inte skydd utanför straffprocessen.
Avgörande: Polisens förfarande vid riskbedömning av våld och skydd av offer, OKV/1905/10/2022 (på finska)
Poliserna registrerade inte skyddshemmets anmälan om misshandel
I det andra klagomålet kritiserades polisens förfarande i fråga om registrering av brottsanmälan.
Anställda vid ett skyddshem hade sett att en kvinnlig klient blev slagen utanför skyddshemmet. De informerade nödcentralen om saken. Polispatrullen som anlände till platsen registrerade inte brottsanmälan, eftersom kvinnan inte själv berättade för polisen att hon blivit misshandlad. De anställda hade uppmärksammat patrullen om skyldigheten att registrera brottsanmälan.
Biträdande justitiekanslern gav polispatrullen en anmärkning om lagstridigt förfarande. Även lindrig misshandel hör under allmänt åtal, om parterna är eller har varit i ett nära förhållande. En eventuell konflikt mellan den information som anställda vid skyddshemmet och parterna lämnat tas upp i bedömningen av bevisningen i ett senare skede av straffprocessen. I nära relationer är det typiskt att våldsoffret inte själv berättar allt på grund av eventuella känslor av rädsla eller skam.
Avgörande: Polisens förfarande vid registrering av brottsanmälan, OKV/2205/10/2024 (på finska)
Våld mot kvinnor är ett finländskt människorättsproblem
Ungefär en tredjedel av de finländska kvinnorna har någon gång utsatts för fysiskt våld av en partner i en nära relation. Våld är ett könsrelaterat fenomen, eftersom våldets former, motiv och konsekvenser ser olika ut beroende på kön. Kvinnor utsätts för våld i nära relationer oftare än män, och kvinnor utsätts också för mer sexuellt våld. I Finland är dödligt våld i parrelationer klart vanligare än i de övriga nordiska länderna.
Mer information
Juho Lehtimäki, referendarieråd, tfn 029 51 62559, [email protected]
Tidigare avgöranden av biträdande justitiekanslern:
Polisens förfarande vid förundersökningar av våld i nära relationer och sexualbrott, OKV/325/70/2022 (på finska)
Polisstyrelsens anvisningar gällande våld i nära relationer, OKV/11/50/2019 (på finska)
Brottsanmälan ska registreras om misshandel i nära relationer, OKV/1325/1/2018 (på finska)
Behovet av reglering av MARAK-metoden och styrningens tillräcklighet bör bedömas, OKV/175/1/2017 (på finska)
