Årsberättelser och statistik

Justitiekanslerns årsberättelser

Enligt grundlagen ska justitiekanslern årligen lämna en berättelse till riksdagen och statsrådet om sina ämbetsåtgärder och sina iakttagelser om hur lagstiftningen följs. I riksdagen behandlas berättelsen av grundlagsutskottet. Utskottet avger sitt betänkande om berättelsen, och riksdagen behandlar det i plenum.

I berättelsen presenteras justitiekanslerns centrala verksamhetsområden och iakttagelser inom dessa samt de ärenden som föranlett åtgärder. Berättelsen börjar med anföranden av justitiekansler Tuomas Pöysti och biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen.

Årsberättelsen 2024

Utöver material som beskriver avgörandepraxisen innehåller justitiekanslerns förnyade berättelse sammanfattande temaartiklar om centrala iakttagelser och åtgärder inom laglighetskontrollen. Artikeln ”När finns det anledning att i en regeringsproposition begära ett utlåtande av grundlagsutskottet och hur övervakar justitiekanslern detta?” handlar om justitiekanslerns förhandsgranskning av författningar. I praktiken har det på tämligen lätta grunder begärts att regeringspropositioner ska föras till grundlagsutskottet för bedömning, vilket även grundlagsutskottet under den senaste tiden har uppmärksammat upprepade gånger.

I fortsättningen kommer justitiekanslern i sin förhandskontroll att mer systematiskt bedöma om det är rättsligt motiverat och befogat att begära grundlagsutskottets bedömning av en proposition. Statsrådet är skyldigt att bereda propositioner så att de är förenliga med grundlagen, de internationella förpliktelserna om de mänskliga rättigheterna och EU-rätten. Statsrådet ska visa att propositionerna uppfyller dessa krav eller lägga fram ett motiverat förslag till ändring av tolkningspraxis som gäller grundlagen.

Temaartikeln ”Tillsynen över digitaliseringen tryggar de grundläggande fri- och rättigheterna samt en smidig vardag” handlar om justitiekanslerns och biträdande justitiekanslerns avgöranden i fråga om digital förvaltning och reglering som berör digitaliseringen. I reglering som berör digitaliseringen bör man i framtiden fästa allt större vikt vid att lagarna är tydliga och konsekventa och att de fungerar i den digitala vardagen.

Laglighetskontrollen har fått ta emot kritiska synpunkter på domstolspraktik under de senaste åren. Frågan dryftas i temaartikeln ”Domstolspraktik”.

I artikeln ”Övervakningen av social- och hälsovården inom välfärdsområdena” behandlas frågor som lyfts fram i samband med laglighetskontrollbesök när det gäller trovärdigheten och oberoendet hos välfärdsområdenas egenkontroll och annan myndighetstillsyn som riktas mot områdena.

Enligt etablerad praxis ingår i berättelsen också anföranden av justitiekanslern och biträdande justitiekanslern.

Justitiekansler Tuomas Pöysti tar i sitt anförande upp de krav som digitaliseringen ställer på lagstiftningen. Å ena sidan är det motiverat att digitaliseringsvänlig lagstiftning tryggar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och god förvaltning, å andra sidan är det nödvändigt att se till att lagstiftningen inte medför en oskäligt tung börda eller ställer onödiga hinder för innovationer och produktivitet.

Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen granskar i sitt anförande de högsta laglighetsövervakarnas självständighet och ställning. Enligt biträdande justitiekanslern kan det vara befogat att överväga att i grundlagen stärka självständigheten och oberoendet för den laglighetskontroll som hör till justitiekanslerns uppgifter.

Läs berättelsen för år 2024 (pdf)

Berättelser från tidigare år

Läs berättelser från tidigare år

Statistik

Nedan presenteras nyckeltal som beskriver justitiekanslerns och justitiekanslersämbetets verksamhet.