Justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombuds­man

I Finland finns två oberoende laglighetsövervakare på högsta nivå: justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman.

Justitiekanslern och justitieombudsmannen har i stort sett samma befogenheter. Båda övervakar att domstolar, myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag följer lagen i sin verksamhet. Båda har även befogenhet att övervaka statsrådets och republikens presidents beslut och verksamhet. En viktig uppgift för bägge laglighetsövervakare är att övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna och mänskliga rättigheterna tillgodoses.

Justitiekanslern och justitieombudsmannen övervakar inte varandras verksamhet. Laglighetsövervakarna utreder inte heller ett ärende som avgjorts av den andra laglighetsövervakaren, om det inte finns en särskild orsak, och inte ett och samma ärende samtidigt.

Skillnader mellan uppgifterna

Trots att laglighetsövervakarna i huvudsak har samma befogenheter finns det skillnader mellan deras uppgifter, och särskilda uppgifter har koncentrerats till laglighetsövervakarna.

Justitiekanslern övervakar lagenligheten av de beslut som fattas av statsrådet och republikens president och deras verksamhet. Justitieombudsmannen har samma befogenhet, men i praktiken är det främst justitiekanslern som sköter denna övervakningsuppgift. Dessutom övervakar justitiekanslern den verksamhet som utövas av advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd – något som inte hör till justitieombudsmannens befogenhet.

Laglighetsövervakarna har tilldelats särskilda uppgifter i lagen om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman. Lagen träder i kraft den 1 oktober 2022. 

De särskilda uppgifter som koncentrerats till justitiekanslern gäller

  • utveckling av förvaltningens automatiska system och de allmänna grunderna för deras underhåll
  • organisering av åtgärderna mot korruption
  • offentlig upphandling, konkurrens och ärenden som gäller statligt stöd.

Läs mer om de uppgifter som har koncentrerats till justitiekanslern. 

De särskilda uppgifter som koncentrerats till justitieombudsmannen gäller

  • Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, militär krishanteringspersonal, Försvarsutbildningsföreningen och militära rättegångar
  • polisundersökning, befogenheter som föreskrivits för polis- eller tullmyndigheter samt straffprocessuella tvångsmedel och förundersökning
    • Justitieombudsmannens särskilda uppgifter omfattar dock inte utebliven förundersökning eller avbrytande och begränsning av förundersökning.
  • hemligt inhämtande av information, hemliga tvångsmedel samt underrättelseverksamhet och dess laglighetskontroll
  • fängelser och andra slutna anstalter samt andra åtgärder som begränsar personens självbestämmanderätt
    • exempelvis begränsande åtgärder i läroanstalter och olika boendeenheter samt väktares befogenheter
  • tillsynsuppgifter i anslutning till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling
  • tillsynsuppgifter i anslutning till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • tillgodoseendet av rättigheterna för barn 
    • exempelvis barns rättigheter i småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet samt barnskyddsärenden
  • tillgodoseendet av rättigheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning samt asylsökande
  • tillgodoseendet av individens rättigheter inom social- och hälsovården
    • exempelvis patienträttigheter och socialvårdsklienters rättigheter
  • tillgodoseendet av individens rättigheter inom socialförsäkringen 
    • exempelvis pensioner och sociala förmåner som söks hos FPA
  • allmän intressebevakning
  • tillgodoseendet av de rättigheter som tillförsäkras samerna som urfolk
  • tillgodoseendet av romernas och andra gruppers rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur
    • exempelvis tillgodoseendet av teckenspråkigas rättigheter

Justitiekanslern kan fortsättningsvis behandla även dessa ärenden om de gäller strukturella perspektiv.  Justitiekanslerns tillsyn kan gälla konsekvenserna av och problem med olika strukturella faktorer, såsom lagstiftningens aktualitet och konsekvens, styrning och övervakning av verksamheten, resurser och verksamhetsförfaranden, informationssystem, ledning och verksamhetskultur.

Justitiekanslern överför i regel till justitieombudsmannen de ärenden som har koncentrerats till denna. Justitieombudsmannen handlar på samma sätt när det gäller de ärenden som hör till justitiekanslern. Laglighetsövervakarna kan även sinsemellan överföra sådana ärenden som faller under bådas behörighet om överföringen bedöms påskynda behandlingen av ärendet eller om det av andra skäl är motiverat, till exempel med tanke på gemensam behandling av ärenden. 

Klaganden underrättas om överföringen av ärendet. Den laglighetsövervakare till vilken ärendet överförts fattar beslut om undersökning och avgörande av ärendet.

Läs mer