Vill du göra ett klagomål?

Se på YouTube videon om hur man anför ett klagomål till justitiekanslern. YouTube använder kakor som laddas ner genom att klicka på länken. Läs mer om kakor på YouTube i Googles dataskyddsbeskrivning.

Videons tillgänglighetsversioner

Man kan anföra ett klagomål hos justitiekanslern om man misstänker att republikens president, statsrådet, ett ministerium, en minister, en myndighet, tjänsteman eller någon annan som sköter ett offentligt uppdrag har handlat lagstridigt eller försummat sina skyldigheter. Vem som helst kan anföra ett klagomål.

Justitiekanslern ger inte juridisk rådgivning till klagande.

De myndigheter som omfattas av justitiekanslerns tillsynsbehörighet är bland annat 

  • statens ämbetsverk och inrättningar
  • välfärdsområdenas myndigheter, såsom välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas styrelser och nämnder
  • kommunala myndigheter, såsom kommunernas och samkommuners styrelser och nämnder.

Tjänstemän är personer som arbetar i tjänsteförhållande hos staten, en kommun eller något annat offentligt samfund.

Andra som sköter offentliga uppdrag är till exempel arbetslöshetskassor och försäkringsanstalter, i det fall att de sköter lagstadgade ersättningar, stöd och pensioner. Offentliga uppdrag innehas även av till exempel sådana privata företag av vilka kommunerna köper hälso- och sjukvårdstjänster.

Ett klagomål kan inte leda till ändring eller upphävning av ett beslut

Justitiekanslern kan inte ändra eller upphäva ett myndighetsbeslut. Justitiekanslern kan inte heller förordna att myndigheten ska behandla ett ärende på nytt. Om klaganden vill söka ändring i ett beslut ska det göras i enlighet med de anvisningar som man fått om ändringssökandet. Innan man anför ett klagomål lönar det sig i allmänhet att direkt kontakta den myndighet som man anser att har handlat lagstridigt. På så sätt kan ärendet eventuellt lösas utan klagomål.

Läs mer om påföljderna av ett klagomål under punkten Hur framskrider ett klagomålsärende?

Vilka klagomål behandlas inte av justitiekanslern?

Justitiekanslern undersöker inte sådana ärenden som riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman redan har avgjort eller som fortfarande behandlas vid riksdagens justitieombudsmans kansli. Justitiekanslern behandlar inte heller sådana ärenden som hör till justitieombudsmannens särskilda uppgifter utan överför dem till justitieombudsmannen. Klaganden underrättas om överföringen. Riksdagens justitieombudsmans kansli avgör om det finns skäl att undersöka ett överfört ärende. I ärenden som hör till justitieombudsmannens särskilda uppgifter bör man klaga direkt hos justitieombudsmannen.

Justitieombudsmannens särskilda uppgifter gäller

  • Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, militär krishanteringspersonal, Försvarsutbildningsföreningen och militära rättegångar
  • polisundersökning, befogenheter som föreskrivits för polis- eller tullmyndigheter samt straffprocessuella tvångsmedel och förundersökning
    • Justitieombudsmannens särskilda uppgifter omfattar dock inte utebliven förundersökning eller avbrytande och begränsning av förundersökning.
  • hemligt inhämtande av information, hemliga tvångsmedel samt underrättelseverksamhet och dess laglighetskontroll
  • fängelser och andra slutna anstalter samt andra åtgärder som begränsar personens självbestämmanderätt
    • exempelvis begränsande åtgärder i läroanstalter och olika boendeenheter samt väktares befogenheter
  • tillsynsuppgifter i anslutning till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling
  • tillsynsuppgifter i anslutning till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
  • tillgodoseendet av rättigheterna för barn 
    • exempelvis barns rättigheter i småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet samt barnskyddsärenden
  • tillgodoseendet av rättigheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning samt asylsökande
  • tillgodoseendet av individens rättigheter inom social- och hälsovården
    • exempelvis patienträttigheter och socialvårdsklienters rättigheter
  • tillgodoseendet av individens rättigheter inom socialförsäkringen 
    • exempelvis pensioner och sociala förmåner som söks hos FPA
  • allmän intressebevakning
  • tillgodoseendet av de rättigheter som tillförsäkras samerna som urfolk
  • tillgodoseendet av romernas och andra gruppers rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur
    • exempelvis tillgodoseendet av teckenspråkigas rättigheter

Läs mer om skillnaderna mellan justitiekanslerns och justitieombudsmannens uppgifter.

Justitiekanslern behandlar också inte klagomål om

  • klagomålet gäller ett ärende som är äldre än två år och det inte finns en särskild orsak att behandla det
  • ärendet behandlas av en behörig myndighet
  • det beslut som ärendet gäller kan överklagas med stöd av ordinarie (sedvanliga) metoder för ändringssökande
  • klagomålet inte hör till justitiekanslerns befogenhet.

Justitiekanslerns befogenhet omfattar inte övervakning av

  • riksdagens eller riksdagsledamöternas verksamhet
  • privatpersoners eller privaträttsliga sammanslutningars verksamhet, när de inte sköter ett offentligt uppdrag. Privaträttsliga sammanslutningar är till exempel aktiebolag, andelslag, föreningar, banker, investeringsfonder, bostadsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, fackförbund och religiösa rörelser.

Justitiekanslern, biträdande justitiekanslern och biträdande justitiekanslerns ställföreträdare avgör självständigt de ärenden som hör till deras befogenhet. De undersöker inte varandras avgöranden.

Översättning till teckenspråk

Sidans innehåll på finlandssvenskt teckenspråk på YouTube:

YouTube använder kakor som laddas ner genom att klicka på länken. Läs mer om kakor på YouTube i Googles dataskyddsbeskrivning.