Vill du göra ett klagomål?

Videons tillgänglighetsversioner

Man kan anföra ett klagomål hos justitiekanslern om man misstänker att en myndighet, tjänsteman eller någon annan som sköter ett offentligt uppdrag har handlat lagstridigt eller försummat sina skyldigheter. Vem som helst kan anföra ett klagomål.

Justitiekanslern ger inte juridisk rådgivning till klagande.

De myndigheter som omfattas av justitiekanslerns tillsynsbehörighet är bland annat 

  • statens ämbetsverk och inrättningar
  • välfärdsområdenas myndigheter, såsom välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas styrelser och nämnder
  • kommunala myndigheter, såsom kommunernas och samkommuners styrelser och nämnder.

Tjänstemän är personer som arbetar i tjänsteförhållande hos staten, en kommun eller något annat offentligt samfund.

Andra som sköter offentliga uppdrag är till exempel arbetslöshetskassor och försäkringsanstalter, i det fall att de sköter lagstadgade ersättningar, stöd och pensioner. Offentliga uppdrag innehas även av till exempel sådana privata företag av vilka kommunerna köper hälso- och sjukvårdstjänster.

Ett klagomål kan inte leda till ändring eller upphävning av ett beslut

Justitiekanslern kan inte ändra eller upphäva ett myndighetsbeslut. Justitiekanslern kan inte heller förordna att myndigheten ska behandla ett ärende på nytt. Om klaganden vill söka ändring i ett beslut ska det göras i enlighet med de anvisningar som man fått om ändringssökandet. Innan man anför ett klagomål lönar det sig i allmänhet att direkt kontakta den myndighet som man anser att har handlat lagstridigt. På så sätt kan ärendet eventuellt lösas utan klagomål.

Läs mer om påföljderna av ett klagomål under punkten Hur framskrider ett klagomålsärende?

Vilka klagomål behandlas inte av justitiekanslern?

Justitiekanslern behandlar inte klagomål om

  • klagomålet gäller ett ärende som är äldre än två år och det inte finns en särskild orsak att behandla det
  • ärendet behandlas av en behörig myndighet
  • det beslut som ärendet gäller kan överklagas med stöd av ordinarie (sedvanliga) metoder för ändringssökande
  • klagomålet inte hör till justitiekanslerns befogenhet.

Justitiekanslerns befogenhet omfattar inte övervakning av

  • riksdagens eller riksdagsledamöternas verksamhet
  • privatpersoners eller privaträttsliga sammanslutningars verksamhet, när de inte sköter ett offentligt uppdrag. Privaträttsliga sammanslutningar är till exempel aktiebolag, andelslag, föreningar, banker, investeringsfonder, bostadsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, fackförbund och religiösa rörelser.

Justitiekanslern, biträdande justitiekanslern och biträdande justitiekanslerns ställföreträdare avgör självständigt de ärenden som hör till deras befogenhet. De undersöker inte varandras avgöranden.

Justitiekanslern undersöker inte sådana ärenden som riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman redan har avgjort eller som fortfarande behandlas vid riksdagens justitieombudsmans kansli. Justitiekanslern behandlar inte heller sådana ärenden som hör till riksdagens justitieombudsmans befogenhet, utan överför dem till justitieombudsmannen.

Ärenden som omfattas av justitieombudsmannens befogenhet gäller

  • försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och den fredsbevarande personalen
  • fängelser och andra inrättningar där personer har intagits mot sin vilja
  • frihetsberövanden, såsom gripande, anhållande eller häktning.

Läs mer om skillnaderna mellan justitiekanslerns och justitieombudsmannens uppgifter.