Språket på identitetskorten
Biträdande justitiekanslern konstaterade i sitt beslut att utformningen av texten på identitetskort inte till alla delar uppfyller kravet på nationalspråkens likvärdiga behandling som tryggas i grundlagen och i språklagen. Biträdande justitiekanslern delgav Polisstyrelsen sin uppfattning.
I två klagomål kritiserades den språkliga utformningen av identitetskort som beviljas till fullvuxna finländare. Av den inhämtade utredningen framgick att den svenskspråkiga rubriktexten på det ifrågavarande identitetskortet är skriven med klart mindre och svagare typsnitt än den motsvarande finskspråkiga rubriktexten på samma kort. I praktiken har man i korten till denna del likaställt det svenska språket med ett främmande språk, dvs. engelskan.
Biträdande justitiekanslern hänvisade till grundlagens och språklagens bestämmelser om officiell tvåspråkighet i Finland och tanken om nationalspråkens jämlikhet. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Myndigheterna ska i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken.
Biträdande justitiekanslern konstaterade att trots att det inte skulle kunna påvisas i beslutet nämnda faktiska menliga verkningar av det mindre och svagare svenskspråkiga typsnittet, är frågan symbolisk och principiellt viktig med tanke på förverkligandet av de språkliga rättigheterna. Att myndigheterna använder på identitetskortet det svenska språket på samma sätt som finskan, har ett viktigt egenvärde.
Biträdande justitiekanslern betonade därtill att identitetskortet i sig är även ett tecken på en persons förankring till Finland och det finska samhället. Kortet bekräftar på sitt sätt officiellt och på ett framträdande sätt detta för andra såväl i Finland som utomlands. Identitetskortets likvärdiga tvåspråkighet och det svenska språkets jämställda och i grundlagen tryggade ställning är då även det allmännas till var och en oberoende av modersmål anvisad praktisk bekräftelse över tvåspråkigheten i Finland och över att detta vidsträckt skönjs i vardagen och att man sätter värde på detta.