Hoppa till innehåll

Asylsökanden borde kunna spela in sitt asylsamtal

Diarienummer: OKV/211/1/2017
Givet: 14.12.2017
Beslutsfattare: biträdande justitiekansler
Föremål för ärendet: övriga inrikesministeriets förvaltningsområde
Åtgärd: uppfattning

Biträdande justitiekanslern delgav inrikesministeriet och Migrationsverket sina synpunkter om att inspelningen på band av ett asylsamtal hör till sökandens yttrandefrihet och att inspelningen inte kan förbjudas med stöd av nuvarande lag. Han bad inrikesministeriet meddela senast 31.3.2018 om ministeriet och Migrationsverket har omvärderat förfaranden vad beträffar inspelning av asylsamtal.

Migrationsverket hade meddelat klaganden, som ville agera som biträde för flyktingar, att det inte är tillåtet att spela in asylsamtal i form av ljud eller bild. Migrationsverket tar hand om inspelningen, och sökanden eller biträdet har möjlighet att be om inspelningen. Inrikesministeriet understödde i sitt utlåtande Migrationsverkets ställningstagande om att inte tillåta videoupptagning. Ministeriet ansåg bl.a. att en videoupptagning kan störa samtalets gång och öka arbetsskeden och att det också måste tas hänsyn till hur inspelningen ska användas.

Biträdande justitiekanslern kunde inte förena sig med Migrationsverkets tolkning att rätten att spela in asylsamtalet uttryckligen tillhör enbart Migrationsverket. I förfarandedirektivet och utlänningslagen stadgas om myndighetens möjlighet att dokumentera asylsamtalen. I stadgandena bestäms dock inte att sökanden själv inte får spela in asylsamtalet. En allmän tolkningsprincip är att en avvikelse från grundläggande fri- och rättigheter ska tolkas restriktivt. Myndigheten kan inte allmänt förbjuda sökanden att spela in samtalet där han eller hon själv är en närvarande part, eftersom inspelningsförbudet skulle begränsa sökandens yttrandefrihet. Biträdande justitiekanslern konstaterade att inskränkningar i yttrandefriheten och andra grundläggande fri- och rättigheter bör bygga på lagar som stiftats av riksdagen och vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade och grunderna för inskränkningar bör vara acceptabla och dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl.

Biträdande justitiekanslern konstaterade också att endast det att sökanden spelar in samtalet inte betyder en kränkning av den enskilde tjänstemannens skydd för privatlivet. Inspelningen riktas i detta fall gentemot omständigheter vid samtalet i allmänhet, inte särskilt mot tjänstemannens person, vilket har betydelse i bedömningen. Det är rättsligt en annan sak om dessa inspelningar överlämnas vidare utan berättigande tillstånd emedan då kan biträdet eller sökanden göra sig skyldiga rentav till brott. Det är då en fråga som bedöms i efterhand.

Inrikesministeriet meddelade i sitt svar att ministeriet har diskuterat frågan med Migrationsverket. Migrationsverket förbjuder inte sökanden eller hans eller hennes företrädare eller biträde att uppta asylsamtalssituationen. Migrationsverket ger under våren 2018 en anvisning om de upptagningar av kundbetjäningssituationer vid asylenheten som kunder gör.