Ofta förekommande frågor

Ett klagomål är ett skriftligt meddelande eller en åtgärdsbegäran som lämnas in till justitiekanslern. I klagomålet redogör den klagande för hur en myndighet, tjänsteman eller någon annan som sköter ett offentligt uppdrag enligt den klagande har handlat lagstridigt. 

Ett klagomål är inte en metod för att söka ändring i ett beslut. Klagomålet är en åtgärd som kan leda till övervakningsåtgärder från justitiekanslerns sida.

Man kan själv fritt formulera klagomålet och man behöver inte ta hjälp av en jurist.

Läs anvisningarna om hur man gör ett klagomål innan du sätter igång.

Klagomålet ska skrivas på ett tydligt och sakligt språk.

Det ska klart och tydligt och kort och koncist framgå vilken myndighet eller annan aktör som sköter ett offentligt uppdrag som har handlat lagstridigt. Man ska också redogöra för hur och när det lagstridiga förfarandet har skett och på vilken grund det är lagstridigt. Klagomålet kan kompletteras och förtydligas med eventuella bilagor. Det är inte tillräckligt att enbart hänvisa till bilagorna. Insändare och debattartiklar behandlas inte som klagomål.

Till exempel är följande klagoskrift inte tillräcklig eller lämplig: ”Det här ärendet måste utredas! Läs den bifogade nyheten om x:s förfarande.”

Läs anvisningarna om hur man gör ett klagomål innan du sätter i gång.

Man kan skriva klagomålet för hand. Texten ska dock skrivas med så tydlig handstil att den är läslig.

Undersökningen av ett klagomål kostar ingenting för klaganden.

Det går snabbare att sätta sig in i klagomålet om de viktigaste bilagorna finns med. Sådana handlingar kan vara till exempel 

• en domstols eller annan myndighets avgörande i ärendet
• en myndighets svar på en förfrågan
• en ansökan eller förfrågan till en myndighet som inte besvarats.

När man anför ett klagomål i någon annans ställe ska man gärna bifoga en fullmakt.

I ärendehanterings­systemet ges klagomålsärendet ett ärendenummer, dvs. ett diarienummer, som gör det möjligt att identifiera ärendet. Även de beslut och andra handlingar som bifogas till klagomålet har ofta ett diarienummer.

Justitiekanslersämbetet betjänar sina kunder på finska och svenska. Klagomålet kan också skrivas på samiska.

Man försöker även behandla klagomål som skrivits på engelska. Avgörandet och handlingarna i anslutning till det översätts dock inte till engelska.

Klagorätten är inte beroende av medborgarskap.

Klagomål som lämnas in anonymt undersöks i regel inte. Om ett anonymt klagomål innehåller någonting som bör undersökas kan ärendet inledas på eget initiativ vid justitiekanslersämbetet. Då är en förutsättning i allmänhet att det finns ett starkt allmänt intresse för att undersöka ärendet.

När klagomål behandlas iakttas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. I regel är alla klagomål offentliga handlingar.

Klagoskriften kan ges till exempel till en journalist om den inte innehåller sekretessbelagda uppgifter och det inte stör undersökningen av ärendet. Enligt lagen är sekretessbelagda uppgifter alltid till exempel sådana uppgifter som gäller den klagandes hälsotillstånd eller sociala förmåner. Klagomålet är till övriga delar offentligt senast efter att ärendet har avgjorts.

Den som är föremål för klagomålet får veta den klagandes namn om denna hörs med anledning av klagomålet. Den klagandes namn kan hemlighållas om möjligheterna att utöva laglighetsövervakningen äventyras av att namnet lämnas ut. Klagandens namn kan hållas hemligt också för den som är föremål för klagomålet efter prövning i ett enskilt fall, om ett synnerligen viktigt allmänt eller enskilt intresse kräver det.

Innan ärendet avgörs tar man separat ställning till om handlingarna i ärendet är offentliga. På webbplatsen offentliggörs avgörandena omarbetade så att den klagande och föremålet för klagomålet inte kan identifieras utifrån avgörandet.

Hur länge det tar att behandla ett klagomål beror på ärendets natur. Målet är att behandlingen ska ta högst ett år. Om det ärende som klagomålet gäller inte hör till justitiekanslerns behörighet ska ärendet avgöras så fort som möjligt.

Man kan vända sig till justitiekanslersämbetets registratur för att höra hur långt behandlingen framskridit, [email protected].

Man kan återkalla ett klagomål skriftligt, det räcker inte med ett muntligt meddelande per telefon. Om man vid justitiekanslersämbetet beslutar att avsluta behandlingen meddelas den klagande om det.

Ett inlämnat klagomål kan kompletteras med en tilläggsskrift. Eventuella tilläggsskrifter ska lämnas in till justitiekanslersämbetets registratur.

Justitiekanslern undersöker inte klagomål som gäller över två år gamla ärenden utan särskilda skäl.

Justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman har tilldelats egna särskilda uppgifter. Man bör klaga hos den laglighetsövervakare vars uppgifter ärendet gäller.

Justitiekanslern överför de ärenden som hör till justitieombudsmannens behörighet till justitieombudsmannen. Justitieombudsmannen handlar på samma sätt när det gäller de ärenden som hör till justitiekanslern. Klaganden underrättas om överföringen. Den laglighetsövervakare till vilken ärendet överförts fattar beslut om undersökning och avgörande av klagomålet.

Läs mer om skillnaderna mellan justitiekanslerns och justitieombuds­mannens uppgifter.

Nej. Justitiekanslern och justitieombudsmannen undersöker inte samtidigt ett och samma ärende.

Laglighetsövervakarna övervakar inte varandras verksamhet. Justitiekanslern börjar inte utan särskilda skäl undersöka ett ärende som justitieombudsmannen redan avgjort.

Justitiekanslern är inte en besvärsinstans. Att lämna in ett klagomål till justitiekanslern är inte ett alternativt sätt att söka ändring i ett beslut. Justitiekanslern kan inte ändra eller upphäva domstolsavgöranden eller andra myndighetsbeslut. Om den klagande vill söka ändring i ett givet beslut ska han eller hon följa de anvisningar om ändringssökande som åtföljer beslutet.

Justitiekanslern undersöker inte klagomål i ärenden som fortfarande kan överklagas med stöd av sedvanliga metoder för ändringssökande (tiden för överklagande har inte gått ut). Vid ändringssökandet ska man följa de anvisningar som getts av den myndighet som fattat beslutet.

Nej, justitiekanslern behandlar inte på nytt ärenden som avgjorts av biträdande justitiekanslern. Justitiekanslern, biträdande justitiekanslern och biträdande justitiekanslerns ställföreträdare har samma behörighet att avgöra de ärenden som ingår i deras uppgifter och det ingår inte i deras befogenhet att pröva varandras avgöranden. 

I praktiken avgör biträdande justitiekanslern merparten av klagomålsärendena. Biträdande justitiekanslern avgör självständigt de ärenden som tillkommer honom. 

Justitiekanslern har inte till uppgift att ge juridiska råd till privatpersoner. Om man som privatperson behöver sådana råd kan man vända sig till en rättshjälpsbyrå, en advokat eller en annan jurist. Justitiekanslern ger inte heller juridiska utlåtanden till privatpersoner. Justitiekanslern kan inte vara ombud eller intressebevakare för en privatperson.

Justitiekanslern behandlar i regel inte ärenden som för närvarande behandlas av den behöriga myndigheten.

Justitiekanslern har inte befogenhet att ingripa i innehållet i de lagar som riksdagen antagit.

Justitiekanslern övervakar lagberedningen på förhand. Syftet med den författningsövervakning som sker under lagberedningen är att se till att det inte finns några laglighetsaspekter att anmärka på i de förslag som statsrådet ska fatta beslut om.

Läs mer om justitiekanslerns roll vid övervakningen av lagberedningen.

Det hör inte till justitiekanslerns uppgifter att förmedla information mellan privata medborgare och myndigheterna. De frågor som gäller ärendets behandling ska utredas direkt med myndigheten.

Justitiekanslern förmedlar inte heller handlingar till andra myndigheter på klagandens begäran, utan klaganden ska själv lämna in dem till myndigheten i fråga.

Justitiekanslern har inte befogenhet att ingripa i den verksamhet som utövas av enskilda advokater, offentliga rättsbiträden eller rättegångsbiträden med tillstånd och inte heller att utfärda disciplinstraff för dem. Denna befogenhet hör till den tillsynsnämnd som finns i anslutning till Finlands Advokatförbund.

Klagomål över enskilda advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd och deras förfarande kan anföras hos tillsynsnämnden i anslutning till Finlands Advokatförbund.

Läs mer om justitiekanslerns befogenhet när det gäller övervakningen av advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd.

Justitiekanslern ingriper inte i ett ärende som behandlas av en domstol. Justitiekanslern kan inte heller förordna att en rättegång ska avbrytas eller att den domare som behandlar ärendet ska bytas ut.

Justitiekanslersämbetets juristföredragande utreder klagomålsärendet och ger ett förslag till avgörande. Klagomål avgörs av justitiekanslern, biträdande justitiekanslern eller biträdande justitiekanslerns ställföreträdare. Alla tre har samma befogenhet att avgöra de klagomål som hör till deras uppgifter.

Inhämtande av handlingar och uppgifter

För att utreda ett klagomålsärende kan man av myndigheter / tjänstemän inhämta de handlingar och uppgifter som behövs för klagomålsärendet.

Begäran om utredning

För att utreda ett klagomålsärende kan man sända en begäran om utredning till en myndighet eller tjänsteman. I utredningen lägger myndigheten fram sin syn på sitt förfarande.

Man kan be om en utredning antingen direkt av den behöriga myndigheten / tjänstemannen eller av en högre myndighet.

I begäran fastställs en frist inom vilken utredningen ska lämnas till justitiekanslersämbetet.

Om utredningen är bristfällig kan man av myndigheten begära en tilläggsutredning.

Begäran om utlåtande

Utlåtandet innehåller en juridisk prövning av hur den myndighet eller tjänsteman som är föremål för klagan har förfarit. 

Utlåtandet kan begäras av en högre myndighet eller av andra myndigheter eller experter.

Förundersökning

Man kan även utreda ett klagomålsärende med hjälp av polisens förundersökning. En förundersökning kan göras när man misstänker att brott har begåtts.

Justitiekanslern har rätt att av myndigheterna och andra som sköter offentliga uppdrag få de upplysningar som justitiekanslern behöver för sin laglighetskontroll.

Klaganden kan ges möjlighet att ge ett svaromål om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna behandlas. I svaromålet ger klaganden ett skriftligt svar och lägger fram sin syn på de utredningar och utlåtanden som inhämtats i klagomålsärendet. Det är frivilligt att ge ett svaromål. Klagomålsärendet avgörs även om inget svaromål ges.

Klagomålsärenden avgörs av justitiekanslern, biträdande justitiekanslern eller biträdande justitiekanslerns ställföreträdare. Alla tre avgör självständigt de klagomål som hör till deras uppgifter och de prövar inte varandras avgöranden.

Läs mer om uppgiftsfördelningen mellan justitiekanslern och biträdande justitiekanslern.

I avgörandet redogör man för vilka utredningar som har inhämtats för att avgöra klagomålet. Man motiverar även hur man har kommit fram till avgörandet.

Klagomål avgörs 

• på beslut av justitiekanslern / biträdande justitiekanslern
• med ett svarsbrev av justitiekanslern / biträdande justitiekanslern eller justitiekanslers­ämbetets föredragande.

Klagomålet avgörs genom beslut om klagomålet leder till påföljder. De avgöranden som fattats genom beslut kan leda bland annat till väckning av åtal, anmärkning, ett förslag eller meddelande om uppfattning.

Klaganden får ett svarsbrev om klagomålet inte leder till påföljder. 

Klaganden får inte ett avgörande om

• klagomålet är en insändare
• klagomålet innehåller endast en kopia av en handling som lämnats in för kännedom
• klagomålet är så oredigt att det inte går att tyda
• det är fråga om en upprepad klagoskrift som inte innehåller något nytt och klaganden har redan tidigare informerats om att sådana skrifter inte besvaras
• klagomålet är anonymt och det saknas en grund för att undersöka klagomålsärendet på eget initiativ.

Föredraganden kan ensam underteckna svarsbrevet om

• det är ett svar på en enstaka förfrågan
• klagomålet gäller ett ärende som har avgjorts tidigare och inga nya motiveringar har lagts fram
• justitiekanslern eller biträdande justitiekanslern har beslutat så till exempel om svaret inte innehåller ett juridiskt ställningstagande.

Nej, det kan man inte.