Hur görs ett klagomål?
Ett klagomål görs skriftligen till exempel genom att fylla i klagomålsblanketten och bifoga eventuella nödvändiga bilagor till den. Klagomålsblanketten fungerar via tjänsten Turvalomake. Det är tryggt att sända klagomålet och bilagorna via nätet, eftersom blanketten fylls i och sänds krypterad till justitiekanslersämbetet.
I stället för att använda klagomålsblanketten är det möjligt att sända ett klagomål även per post till adressen Statsrådets justitiekansler, PB 20, 00023 Statsrådet eller per e-post på adressen [email protected]. E-postsystemet kan inte ta emot för stora bilagor. Den sammanlagda maximistorleken på bilagorna i ett e-postmeddelande är 10 MB.
Klagomål med sekretessbelagda eller känsliga uppgifter ska inte skickas via vanlig e-post. Om klagomålet innehåller sådana uppgifter rekommenderar vi att man lämnar in klagomålet på klagomålsblanketten. Alternativt kan man använda statsrådets skyddade e-post. Länkarna till klagomålsblanketten och den skyddade e-posten finns i slutet av denna sida.
Enligt lagen ansvarar avsändaren för att ett meddelande som innehåller känsliga eller sekretessbelagda uppgifter sänds (8 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, 13/2003).
Klagomål kan även lämnas in personligen vid statsrådets distributionscentral på adressen Riddaregatan 2 B, 00170 Helsingfors. Distributionscentralen är öppen från måndag till fredag kl. 8–16.15. Till distributionscentralen kan man endast lämna in ett färdigt klagomål eller bilagor till ett klagomål som skickats elektroniskt. Det är inte möjligt att vid distributionscentralen fylla i en klagomålsblankett eller få rådgivning om hur man gör ett klagomål eller uppgifter om dess behandling.
Justitiekanslersämbetets registratur mottar klagomålet och sänder ett meddelande till klaganden om att klagomålet har mottagits, om klagan lämnats in elektroniskt.
Klagomålsärenden är offentliga, om de inte innehåller uppgifter som enligt lag är sekretessbelagda. En del av avgörandena publiceras på justitiekanslerns webbplats. Avgörandet omarbetas för publicering så att klaganden och vid behov föremålet för klagomålet inte kan identifieras utifrån avgörandet.
Man kan inte överklaga ett avgörande i ett klagomålsärende. Handläggningen av klagomål kostar ingenting.
Vad ska ett klagomål innehålla?
Klagomålet ska vara tillräckligt individualiserat för att det ska kunna undersökas vid justitiekanslersämbetet. I klagomålet ska man svara på frågorna: vem, vad, när och varför.
I klagomålet beskrivs följande frågor mer ingående:
- vilken myndighet, tjänsteman eller annan som sköter ett offentligt uppdrag klagomålet handlar om
- vilket förfarande som misstänks vara lagstridigt det är fråga om
- när förfarandet har skett
- en beskrivning av förfarandet och motiveringar till varför klaganden anser att myndigheten eller tjänstemannen har handlat lagstridigt.
Ovannämnda punkter ska inkluderas i klagomålet. Det lönar sig att använda frågorna i klagomålsblanketten som modell även när man formulerar en klagoskrift som sänds per post eller e-post.
Till klagomålet ska man gärna bifoga alla beslut, svar och andra eventuella viktiga handlingar som gäller ärendet. Enbart en hänvisning till bilagorna räcker dock inte för att specificera klagomålet. Till exempel att sända in en tidningsartikel är inte ett klagomål. Av datasäkerhetsskäl kan bilagor inte skickas på en minnessticka.
Klagomålet ska innehålla klagandens namn och övriga kontaktuppgifter. Kontaktuppgifterna behövs för att sända ett svar på klagomålet och eventuella andra handlingar.
Man kan göra ett klagomål i en annan persons ställe. Då ska man gärna bifoga en fullmakt till klagomålet.
Behandling av personuppgifter
Läs om behandlingen av personuppgifter vid justitiekanslersämbetet.
Mer information om klagomål
Översättning till teckenspråk
Sidans innehåll på finlandssvenskt teckenspråk på YouTube.
YouTube använder kakor som laddas ner genom att klicka på länken. Läs mer om kakor på YouTube i Googles dataskyddsbeskrivning.