Tidtabellsskäl får inte äventyra de språkliga rättigheterna vid lagberedningen

Justitiekanslern uppmärksammade finansministeriet på skyldigheten att följa språklagen och kraven på god lagberedning. Han konstaterade att de i grundlagen tryggade språkliga grundrättigheterna inte får äventyras på grund av politiskt fastställda tidtabellsmålsättningar.

Finansministeriet hade 16.12.2016 sänt ett lagförslag om båtskatt på remiss enbart på finska med en remisstid på en månad. En svensk översättning av lagtexten och det huvudsakliga innehållet i regeringens proposition publicerades och en begäran om utlåtande sändes till svenskspråkiga remissinstanser 9.1.2017. Översättningen av regeringspropositionen i sin helhet publicerades på webbsidorna och sändes till remissinstanserna 19.1.2017. De svenskspråkiga remissinstanserna hade informerats om ärendet innan remissbehandlingen inleddes. Avsikten var att införa båtskatten 1.5.2017, men på våren 2017 avstod man från att gå vidare med beredningen av lagen.

Justitiekanslern ansåg att de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning inte ger entydiga svar på frågan när regeringspropositioner ska översättas till svenska i sin helhet eller på frågan huruvida lagförslag nödvändigtvis ska publiceras och skickas på remiss på de båda inhemska språken absolut samtidigt. Med hjälp av anvisningen för hörande vid lagberedning strävar man dock efter att uppriktigt höra olika parter och att hörandet ska ha reell betydelse under beredningen. Man strävar efter att förverkliga allmänhetens och olika intressegruppers möjligheter att delta i lagberedningen också bl.a. genom bestämmelser i språklagen och i självstyrelselagen för Åland.  

Justitiekanslern konstaterade att finansministeriets förfarande inte kan anses uppfylla kraven i språklagen och kraven för god lagberedning till den del det var frågan om den svenskspråkiga befolkningens möjlighet att ta del av lagförslaget. Minimikraven i språklagen skulle bäst ha uppfyllts genom ett förfarande där den föreslagna lagtexten och ett tillräckligt omfattande sammandrag av regeringspropositionen skulle ha publicerats på svenska samtidigt med regeringspropositionen på finska 16.12.2016. Som framgår av finansministeriets utredning är i synnerhet den snäva tidtabellen för den fortsatta beredningen ägnad att skapa ett intryck av att de remissinstanser som tog del av materialet på svenska inte i verkligheten skulle ha fått sina eventuella utlåtanden beaktade. Ålands landskapsregering hade getts tilläggstid för att lämna sitt utlåtande till 27.1.2017, men detta löste inte frågan om hur svenskspråkiga instanser och medborgare på andra håll i landet får möjlighet att framföra sin åsikt.

Med anledning av tolkningsbarheten i de bestämmelser och föreskrifter som gäller språkfrågor vid lagberedning sände justitiekanslern beslutet även till justitieministeriet för kännedom och för eventuella åtgärder.