Dröjsmål vid handläggningen av ärenden

Biträdande justitiekanslern undersökte på eget initiativ åklagarämbetets förfarande med anledning av uppgifter som hade framkommit i samband med hans inspektion av en polisinrättning i mars 2012. Det verkade som om behandlingen av vissa ärenden vid åklagarämbetet skulle ha tagit en oskäligt lång tid eller att det annars fanns en risk för att åtalsrätten för misstänkta brott skulle preskriberas.

I fallet framkom bland annat att polisen hade i flera ärenden gjort en framställning till åklagaren om begränsning av förundersökningen. Tre av dessa ärenden hade behandlats vid åklagarämbetet som längst i över två år och som kortast också i ett år och två månader. I ett annat ärende hade polisen väntat i över ett år på att få respons på en till åklagaren gjord begäran om direktiv för hur förundersökningen skulle drivas. Biträdande justitiekanslern konstaterade att i fallet inte framkom några rättsligt acceptabla skäl att behandla nämnda ärenden en så lång tid vid åklagarämbetet. Vissa misstänkta brott hade därtill preskriberats medan ärendena behandlats vid åklagarämbetet.

Biträdande justitiekanslern betonade i sitt beslut att det med beaktande av den i grundlagen och Europeiska människorättskonventionen tryggade rätten att få sitt ärende behandlat utan ogrundat dröjsmål och inom skälig tid är viktigt att åklagaren så fort som möjligt tar ställning till en framställning om begränsning av förundersökningen och en begäran om direktiv hur förundersökningen ska drivas. Det är viktigt med tanke på den misstänktes och målsägandens rättsskydd att åklagaren handlägger nämnda ärenden utan ogrundat dröjsmål, så att förundersökningen – som fortsätter ifall åklagaren inte bifaller polisens framställning – kan göras inom skälig tid. Särskilt viktigt är att åtalsrätten för de misstänkta brotten inte hinner preskriberas.

Biträdande justitiekanslern gav en anmärkning till åklagaren som behandlat ärenden den längsta tiden. I övrigt uppmärksammade biträdande justitiekanslern åklagarämbetet på att de i beslutet refererade ärendena ska behandlas utan ogrundat dröjsmål.