Det skulle ha varit rekommendabelt att meddela rågrannen om åtgärdstillståndsbeslutet

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare delgav byggnadsövervakningsmyndigheten sina synpunkter om god förvaltningssed och meddelande om åtgärdstillståndsbeslut.

Byggnadsövervakningsmyndigheten hade år 2013 fattat ett lovbeslut som gällde byggandet av ett 1,6 meter högt staket en halv meter in på sökandens fastighet. Rågrannen (klagandena), som hade motsatt sig byggande på rån, hade fått ett protokollsutsdrag av beslutet. År 2014 sökte grannen ett nytt åtgärdstillstånd för nybyggnad av ett 2 meter högt staket på rån mellan två fastigheter. Klagandena lämnade in två anmärkningar per e-post där de berättade att de inte ville ha något staket på rån och att grannen fick bygga staketet på sin egen tomt. Byggnadsövervakningsmyndigheten godkände åtgärdstillståndet för byggande på rån. Klagandena hade inte informerats om åtgärdstillståndet och kunde därför inte utnyttja rätten att söka ändring. Byggnadsövervakningsmyndigheten ansåg att klagandena inte hade begärt tillståndsbeslutet eller en kopia av det i anmärkningen eller särskilt.

Biträdande justitiekanslers ställföreträdare konstaterade att det inte fanns några rättsliga grunder att anse att byggnadsövervakningsmyndigheten skulle ha förfarit lagstridigt. Han konstaterade dock att ett förfaringssätt i enlighet med god förvaltningssed skulle ha varit att byggnadsövervakningsmyndigheten skulle ha informerat rågrannen om tillståndet på samma sätt som året innan. Det kan inte ha blivit oklart för myndigheten att klagandena motsatte sig byggandet av ett 2 meter högt staket på rån och att de förmodligen kunde vara villiga att utnyttja rätten att söka ändring. Det föreföll inte rimligt att förutsätta en särskild begäran om information när man tar i beaktande att klagandena hade lämnat in anmärkningar per e-post, dvs. rätt så inofficiellt, och att de hade fått protokollsutdraget också den föregående gången.