Biträdande justitiekanslerns avgörande gällande myndigheternas åtgärder på flygplatserna för att bekämpa coronaviruset

Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen har meddelat sitt avgörande gällande myndigheternas förfaranden på flygplatserna i Finland när det gäller bekämpning av coronaviruset.

Justitiekanslersämbetet tog i våras emot flera klagomål med begäran om att undersöka om myndigheternas åtgärder på flygplatserna för att bekämpa coronaviruset varit tillräckliga och med begäran om att utreda vem som hade ledningsansvaret i situationen. Både enligt uppgifter i klagomålen och enligt uppgifter i offentligheten verkade det åtminstone på Helsingfors-Vanda flygplats ha förekommit väsentliga brister i anvisningarna till resenärer som återvänder till Finland och i hanteringen av coronavirussituationen. Med hänsyn till dessa omständigheter började biträdande justitiekansler Puumalainen också på eget initiativ utreda myndigheternas förfaranden. I sitt avgörande bedömer biträdande justitiekanslern allmänt tillräckligheten av de åtgärder för att bekämpa pandemin som vidtogs på flygplatserna, och särskilt Helsingfors-Vanda i mars samt försummelserna och fördröjningarna i fråga om åtgärderna och orsakerna till dessa försummelser och fördröjningar. I avgörandet bedömer biträdande justitiekanslern också hur beredskapen inför störningar kan effektiviseras i fortsättningen.

Biträdande justitiekanslern begärde utredningar av bland annat social- och hälsovårdsministeriet, kommunikationsministeriet, statsrådets kansli och Vanda stad. Av utredningarna framgår att myndigheterna i mitten av mars insåg behovet av omedelbara och effektiva åtgärder på flygplatserna för att förhindra spridningen av pandemin. Det goda samarbetet med myndigheterna och andra aktörer fick beröm i de flesta utredningar. I en del av utredningarna konstaterades det emellertid att situationen på Helsingfors-Vanda flygplats till en början inte var helt tydlig. Exempelvis hade man till en annan myndighet skickat begäranden som inte besvarats. Dessutom ansågs behörighetsfördelningen vara oklar och behöva förtydligas.

I sitt avgörande fäster biträdande justitiekanslern social- och hälsovårdsministeriets uppmärksamhet vid ministeriets skyldighet enligt lagen om smittsamma sjukdomar att ansvara för den riksomfattande ledningen i störningssituationer inom hälso- och sjukvården. Ministeriets uppgift enligt lagen om smittsamma sjukdomar är entydig. Med stöd av lagen har social- och hälsovårdsministeriet haft det huvudsakliga ansvaret också för säkerställandet av hälsosäkerheten på flygplatserna och för den operativa ledningen och samordningen av åtgärderna med anknytning till det. Med stöd av lagen har ministeriet haft både behörighet och skyldighet att vidta aktiva åtgärder och att delta i styrande samarbete med andra behöriga myndigheter och förvaltningsområden. Ledningsansvaret skulle ha krävt att ministeriet på eget initiativ genast efter mitten av mars hade vidtagit effektivare åtgärder för att ingripa i situationen på flygplatserna.

Dessutom fäster biträdande justitiekanslern social- och hälsovårdsministeriets uppmärksamhet vid kommunernas uppgifter för bekämpning av smittsamma sjukdomar som anges i lagen om smittsamma sjukdomar. Av utredningarna framgår att social- och hälsovårdsministeriet bad Vanda stad att delta i bekämpningen av coronaviruset på Helsingfors-Vanda flygplats först i ett mycket sent skede. Till en början beslutade ministeriet att anlita en privat tjänsteproducent, även om också Vanda stad hade kompetens och resurser och framför allt handhar uppgiften enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Biträdande justitiekanslern anser att social- och hälsovårdsministeriets beslut var tvivelaktigt och inte förenligt med systemet enligt lagen om smittsamma sjukdomar.

Av utredningarna framgår också situationer där regeringens riktlinjer blivit till praktiska åtgärder med en viss fördröjning. Det tog fyra dagar för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda anvisningar om vad ”förhållanden som motsvarar karantän” i regeringens riktlinjer innebär. Informationen var av väsentlig betydelse med tanke på bekämpningen av coronaviruset på flygplatserna. Biträdande justitiekanslern ser det som problematiskt att ministeriet inte kunde reda ut denna oklarhet snabbare. Under en tid då tusentals resenärer dagligen anlände till landet via flygplatserna skulle det ha varit mycket viktigt att omedelbart utreda ärendet och beakta det i anvisningarna på flygplatserna. Biträdande justitiekanslern understryker i sitt avgörande att han inte menar att myndigheterna borde ha agerat förhastat och utan planering. En flygplats är en mycket strikt reglerad, säkerhetskritisk verksamhetsmiljö, som därför är krävande även under normala förhållanden. En kris förutsätter emellertid beslutsamma och snabba åtgärder.

Dröjsmålet med att på flygplatserna vidta effektiva åtgärder för att bekämpa coronaviruset verkar i fråga om andra skyldigheter än de som anges i lagen om smittsamma sjukdomar åtminstone delvis ha berott på oklarheter i fråga om behörigheter och samarbete. Enligt biträdande justitiekanslern är det skäl att också i allmänhet, med tanke på olika allvarliga störningssituationer, utreda och fastställa ledningsförhållandena på flygplatserna. På flygplatserna kan även i fortsättningen uppkomma nya situationer såsom coronaepidemin, då frågor som gäller ledningen av verksamheten under inga omständigheter får vara oklara.

I sitt avgörande fäster biträdande justitiekanslern därtill social- och hälsovårdsministeriets, kommunikationsministeriets samt statsrådets kanslis uppmärksamhet vid myndigheternas allmänna skyldighet enligt lagen om smittsamma sjukdomar att förbereda sig på störningar inom hälso- och sjukvården. Händelserna på flygplatserna i mars visade att man inte hade förberett sig på krisen som koronapandemin orsakat.

I somras tillsattes en samarbetsgrupp för att bereda planering av, anvisningar om och verkställighet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena, och lagstiftningsprojekt med anknytning till bekämpningen av coronaviruset på flygplatserna pågår. Biträdande justitiekanslern anser att tillsättandet av samarbetsgruppen varit motiverat och att dess mål och uppgifter är viktiga.

Ytterligare information

Föredragande: Markus Löfman, referendarieråd, tfn 0295 162 539, [email protected]