Justitiekanslern i statsrådet Tuomas Pöysti har överlämnat sin berättelse för år 2024 till riksdagen och statsrådet.
Under 2024 lämnades det in 1 987 klagomål till justitiekanslern i statsrådet, och 2 084 klagomål avgjordes. År 2023 var antalet inkomna klagomål 1 668 och antalet avgjorda klagomål 1 862. År 2024 fortsatte man inom ramen för justitiekanslerns laglighetskontroll med att effektivera övervakningen och dess verkningsfullhet samt med att i allt högre grad rikta in verksamheten på strukturell laglighetskontroll. Antalet ärenden som inleddes på eget initiativ år 2024 var 43.
I samband med statsrådsövervakningen ökade ärendemängderna i synnerhet när det gällde granskningen av författningar. År 2024 granskades 138 remissvar om lagförslag, gavs 66 utlåtanden och gjordes 26 förhandsgranskningar av lagförslag. Som ett led i förhandsövervakningen av statsrådets beslutsfattande granskades 1 498 ärenden som behandlats vid statsrådets allmänna sammanträde och 400 ärenden som behandlats vid föredragning för republikens president. En begäran om korrigering framfördes i 398 ärenden, det vill säga korrigering gjordes i 21 procent av ärendena. Av de ärenden där korrigering begärdes gällde 73 procent rättsliga frågor.
Utöver material som beskriver avgörandepraxisen innehåller justitiekanslerns berättelse för år 2024 sammanfattande temaartiklar om centrala iakttagelser och åtgärder inom laglighetskontrollen. Artikeln ”När finns det anledning att i en regeringsproposition begära ett utlåtande av grundlagsutskottet och hur övervakar justitiekanslern detta?” handlar om justitiekanslerns förhandsgranskning av författningar. I praktiken har det på tämligen lätta grunder begärts att regeringspropositioner ska föras till grundlagsutskottet för bedömning, vilket även grundlagsutskottet under den senaste tiden har uppmärksammat upprepade gånger.
I fortsättningen kommer justitiekanslern i sin förhandskontroll att mer systematiskt bedöma om det är rättsligt motiverat och befogat att begära grundlagsutskottets bedömning av en proposition. Statsrådet är skyldigt att bereda propositioner så att de är förenliga med grundlagen, de internationella förpliktelserna om de mänskliga rättigheterna och EU-rätten. Statsrådet ska visa att propositionerna uppfyller dessa krav eller lägga fram ett motiverat förslag till ändring av tolkningspraxis som gäller grundlagen.
Laglighetskontrollen har fått ta emot kritiska synpunkter på domstolspraktik under de senaste åren. Frågan dryftas i temaartikeln ”Domstolspraktik”. Det är krävande att finna en balans mellan dels tingsnotariernas behov av utbildning och dels en effektiv organisering av arbetet vid domstolarna.
Enligt etablerad praxis ingår i berättelsen också anföranden av justitiekanslern och biträdande justitiekanslern.
Justitiekansler Tuomas Pöysti tar i sitt anförande upp de krav som digitaliseringen ställer på lagstiftningen. Å ena sidan är det motiverat att digitaliseringsvänlig lagstiftning tryggar tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och god förvaltning, å andra sidan är det nödvändigt att se till att lagstiftningen inte medför en oskäligt tung börda eller ställer onödiga hinder för innovationer och produktivitet.
Biträdande justitiekansler Mikko Puumalainen granskar i sitt anförande de högsta laglig-hetsövervakarnas självständighet och ställning. Enligt biträdande justitiekanslern kan det vara befogat att överväga att i grundlagen stärka självständigheten och oberoendet för den laglighetskontroll som hör till justitiekanslerns uppgifter.
Justitiekanslerns berättelse har publicerats på justitiekanslerns webbplats: Justitiekanslerns i statsrådet berättelse för år 2024
Mer information:
Tuula Majuri, kanslichef, tfn 02951 62503, [email protected]
