Hoppa till innehåll

Avgörande av justitiekansler Tuomas Pöysti i ett klagomål som gäller begränsningarna i gränstrafiken

Utgivningsdatum 1.10.2020 9.55
Pressmeddelande

I ett klagomål som lämnats till justitiekanslern kritiseras bland annat de statsrådsbeslut om återinförande av gränskontroll vid Europeiska unionens inre gränser som föredragits från inrikesministeriet.

Enligt klagomålet stred statsrådets beslut om begränsningar i gränstrafiken våren 2020 mot grundlagen och bröt mot den fria rörligheten i Europeiska unionen. Enligt grundlagen får finska medborgare inte hindras att resa in i landet, och var och en har rätt att lämna landet. Justitiekanslern konstaterade att man inte genom återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna, stängningen av gränsövergångsställen och trafikbegränsningarna har ingripit i den rörelsefrihet som tryggas i grundlagen. Vissa gränsövergångsställen har också varit öppna så att dessa rättigheter i praktiken har kunnat tillgodoses.

Justitiekanslern konstaterade att syftet med besluten har varit att minska rörligheten över gränsen för att bromsa spridningen av coronaviruspandemin och på så sätt främja medborgarnas grundläggande rätt till skydd av liv och hälsa. I besluten har man å andra sidan också beaktat nödvändiga behov att röra sig över gränsen. På det sättet har man försökt minska de olägenheter som begränsningarna i rörelsefriheten har orsakat.

Justitiekanslern betonade att statsrådet har haft en aktiv skyldighet att skydda befolkningen mot coronaviruset. Enligt grundlagen ska det allmänna tillförsäkra var och en tillräckliga social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster och främja befolkningens hälsa, vilket bidrar till tillgodoseendet av den grundlagsenliga rätten till liv.

Justitiekanslern fäste emellertid inrikesministeriets uppmärksamhet vid beredningen av besluten. I motiveringspromemoriorna till besluten har ministeriet inte i tillräcklig utsträckning behandlat beslutens förhållande till EU-lagstiftning, tillgodoseende av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna och internationella människorättskonventioner. Med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna borde även de olägenheter som restriktionerna medför för samhället ha bedömts i förhållande till den nytta de medför. Också rekommendationer och rättsligt bindande beslut borde ha framgått tydligare av besluten.

När det gäller informationen om besluten konstaterade justitiekanslern att tydlig och upplysande information är av väsentlig betydelse i synnerhet i exceptionella krissituationer, och att myndigheterna har en särskild skyldighet att se till att allmänheten får information. I en snabbt uppkommen situation kan myndigheternas pressmeddelanden vara allmänhetens enda informationskälla. Justitiekanslern fäste statsrådets kanslis uppmärksamhet vid skyldigheten att använda ändamålsenliga, tydliga och juridiskt exakta uttryck i sina pressmeddelanden.

Enligt justitiekansler Pöysti är en del av bestämmelserna i gränsbevakningslagen snäva och mångtydiga i förhållande till Schengenregelverket och EU-lagstiftningen. Vid beredningen av lagstiftningen har man inte beaktat sådana undantagsförhållanden som denna coronaviruspandemi, där metoderna enligt lagen om smittsamma sjukdomar inte är tillräckliga för att skydda människors liv och hälsa mot den allmänfarliga sjukdomen. Inrikesministeriet bör tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och justitieministeriet bedöma behoven att ändra och utveckla lagstiftningen.

Ytterligare information

Föredragande: Minna Ruuskanen, äldre justitiekanslerssekreterare, tfn 0295 162 545, [email protected]

Gammalt innehåll