Justitiekansler Janne Salminen fäster både social- och hälsovårdsminister Wille Rydmans och social- och hälsovårdsministeriets uppmärksamhet vid skyldigheten att iaktta lagstiftningen om statsunderstöd och förvaltningens rättsprinciper.
Det inkom ett flertal klagomål till justitiekanslern där minister Rydmans förfarande vid fastställandet av kriterierna för statsunderstöd för främjande av social välfärd och hälsa (STEA-understöd) för år 2027 kritiserades. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) meddelade i juni 2026 att fortsatt understöd inte skulle beviljas år 2027 bland annat till organisationer vars verksamhet huvudsakligen består av samhällspåverkande arbete eller rådgivningsverksamhet, eller till organisationer vars verksamhet i huvudsak riktar sig till en viss bakgrunds- eller identitetsgrupp som inte definieras utifrån hälsorelaterade kriterier.
Enligt justitiekanslern var kriteriernas formulering problematisk. Kriterierna kunde ge intrycket att vissa typer av organisationer skulle uteslutas från understöd redan innan ansökningarna hade bedömts. Justitiekanslern betonar att beredningen av understöd ska vara icke-diskriminerande och även utåt framstå som opartisk. Att ställa upp begränsande kriterier kan äventyra förtroendet för myndighetens opartiskhet. I detta avseende har förfarandet bidragit till att skapa en felaktig bild av ansökningen av bidrag och prövningen vid beviljandet av understöd. Ministern har haft befogenhet att närmare ange vilken typ av verksamhet som kan få STEA-understöd. Understödskriterierna får dock inte stå i strid med lag eller förordningar. Kriterierna får inte heller begränsa verksamheten på ett sätt som det inte finns uttryckliga bestämmelser om.
I den ansökningsutlysning för STEA-understöd som publicerades i september 2026 anges att den del av kriterierna som visat sig vara tolkningsbara, nämligen att verksamheten huvudsakligen riktar sig till en viss bakgrunds- eller identitetsgrupp som inte definieras utifrån hälsorelaterade kriterier, inte kommer att beaktas i ansökningsomgången.
Likabehandling av de sökande förutsätter att alla ansökningar bedöms enligt samma kriterier som meddelats på förhand. Justitiekanslern anser det problematiskt att det utifrån de lämnade utredningarna framstår som möjligt att också andra grunder än de som angetts i ansökningsutlysningen skulle kunna användas vid beviljandet av statsunderstöd.
Om beslutsförfarandet för understödskriterierna
I sitt avgörande har justitiekanslern också bedömt beredningen av kriterierna för beviljande av understöd inom social- och hälsovårdsministeriet.
Både minister Rydman och social- och hälsovårdsministeriet har i sina utredningar uppgett att något förvaltningsbeslut om fastställandet av understödskriterierna inte har fattats. Enligt justitiekanslern behöver beslut om understödskriterier inte nödvändigtvis utgöra ett sådant förvaltningsärende som förutsätter ett förvaltningsbeslut. Kriteriernas betydelse för de sökande är emellertid stor, och därför hade det varit motiverat att använda föredragningsförfarande vid beredningen och godkännandet av kriterierna inom social- och hälsovårdsministeriet.
Grunderna för riktlinjer som styr förvaltningens verksamhet borde kunna verifieras i efterhand. Därför borde det ha upprättats en ändamålsenlig dokumentation över de understödskriterier som beslutats av social- och hälsovårdsminister Wille Rydman. Dokumentation främjar öppenhet i beslutsfattandet, möjliggör extern tillsyn och stärker de sökandes rättsskydd.
Avgörande: Kriterier för beviljande av statsunderstöd för främjande av hälsa och social välfärd OKV/1653/10/2026 (på finska)
Mer information:
Äldre justitiekanslerssekreterare, Hanna-Lena Fallenius-Tuurihalme, tfn. 02951 62594, [email protected]
